kalla mig bara för jullan, inte julia och inte jollan

Någonting jag inte förstår är människor som börjar snacka engelska med en på fyllan. I de flesta fall är de svenskar också, jävla töntigt alltså. Senast igår, en kille frågar vad klockan är inne på Max. Jag svarar "vad klockan är?", nörden nickar såklart. Hände även i torsdags när två brudar frågade var min klänning kom från. Full som man var svarade man snabbt och gott på engelska. Men jag fattar ändå inte dealen...what's the point?

Nu har jag varit iväg och tränat, kändes förjävla bra om man ska uttrycka det så. Proppfullt på gymmet var det också. Ska ta en dusch, fixa naglarna och sen ikväll bär det av till jobbet.

En annan sak jag funderat på är varför folk bara inte kan hålla tyst ibland och hålla sig till sitt eget. Så jävla tråkigt att höra vad de har att säga ibland...